Såhär tänkte jag:
A Goda översättningar blir allt mer sällsynt:
Det står inget i texten om att bra eller dåliga översättningar blivit vanligare eller mer sällsynta med tiden.
B Dålig litteratur förtjänar dåliga översättningar:
Läs i texten
"En översättares främsta plikt är att tolka författarens avsikter... Å andra sidan är förbättrandet kanske inte nödvändigt, inte efterfrågat. Läsare som snabbt vill smälla i sig en McBook vänjer sig (antagligen) vid det smaklösa... om en författares enda avsikt är att sälja blir en snabbt hopkommen översättning ett sätt att vara också den avsikten trogen"
C God litteratur bör hellre läsas på originalspråk än i översättning:
Även om det står att god litteratur kan försämras vid översättning finns det ingen sådan rekommendation i texten då fokuset ligger på översättningsprocessen.
D Merparten av den översatta litteraturen är av dålig kvalitet.
I texten står det exempel för hur översättningar kan förbättra eller försämra texterna, men det står inget om hur stor andel av översättningarna som klassas som dåliga.
A Den tar fasta på det som skiljer människor åt.
Det är precis detta som frågan används för att lyfta fram, skillnaden mellan människor.
B Den antyder att människan är något mer än sitt ursprung.
Frågan antyder förvisso detta men det är inte det som är dess syfte.
C Den gör gällande att alla människor i grunden är lika.
Grunden i det här fallet är alltså "vars man är barnafödd" och i texten står det att "de emotionella rötter vi erkänner (eller förnekar) som ursprung, familj och hemma" varierar mellan människor. och alternativet är därför felaktigt.
D Den pekar på problemet med att göra människan till en abstraktion.
abstraktion = teoretisk konstruktion. Man kan försöka få ett bättre grepp om vad detta innebär om man läser på om begreppet
http://sv.wikipedia.org/wiki/Abstraktion