William köpte vid ett tillfälle år 1988 ett antal aktier i ett företag för 276 800 kr.
Hur många aktier köpte William vid detta tillfälle?

(1) Om William år 2003 köper ytterligare 200 aktier i företaget för 37 200 kr har han i genomsnitt betalat 314 kr per aktie i företaget.

(2) Om william år 2003 säljer 200 av sina aktier, som han köpte vid tillfället år 1998, för 37 200kr så gör han en förlust på 32 000kr.

Hjälp tack!

Frågan ger oss ekv: x(p1) = 276 800

x = antal aktier 1988
p1 = pris per aktie 1988
p2 = pris per aktie 2003

(1) Ger oss:
200(p2) = 37 200

(276 800 + 37 200) / (200 + x) = 314

Vi har tre obekanta variabler och tre oberoende ekvationer, vi kan lösa x.

(2) Ger oss:
200(p2) - 200(p1) = -32000

200(p2) = 37 200 (här ska man vara uppmärksam på texten att det är priset för 2003)

Vi har tre obekanta variabler och tre oberoende ekvationer, vi kan lösa x. Svar (D).

Boken tar upp att lösa NOG med ekvationssystem vilket är bra men man hinner inte göra fina tabeller när man skriver provet.

edipov skrev:Frågan ger oss ekv: x(p1) = 276 800

x = antal aktier 1988
p1 = pris per aktie 1988
p2 = pris per aktie 2003

(1) Ger oss:
200(p2) = 37 200

(276 800 + 37 200) / (200 + x) = 314

Vi har tre obekanta variabler och tre oberoende ekvationer, vi kan lösa x.

(2) Ger oss:
200(p2) - 200(p1) = -32000

200(p2) = 37 200 (här ska man vara uppmärksam på texten att det är priset för 2003)

Vi har tre obekanta variabler och tre oberoende ekvationer, vi kan lösa x. Svar (D).

Boken tar upp att lösa NOG med ekvationssystem vilket är bra men man hinner inte göra fina tabeller när man skriver provet.

Dina lösningar är så mycket bättre än bokens, förstår precis!