Jag är 39 år och vill helt byta riktning - är nyfiken på om vi är flera i samma ålder och sits?

Pendlar mellan att vara rädd för att hjärnan tappat det och inte är lika snabb, och att tänka att det är väl inte så svårt att få 1,7 igen som jag fick för eh...18 år sen

När jag öppnade ett gammalt högskoleprov häromveckan mindes jag ingenting av hur man räknar matte. Nada. Därav VIP-medlemskapet. Får bara göra mitt bästa att sitta på kvällarna och nöta och se hur långt det räcker.

Någon med erfarenhet av att ha gjort provet igen efter många år? Vad blev resultatet?

Hej Ansjo

Nu gör jag egentligen det jag avskyr när andra gör - dvs svarar på en tråd även fast man inte var efterfrågad (med tanke på att jag är ung och inte gör provet igen efter 18 år). Men jag har precis skrivit provet och höjt mig till 1,75 så tänker att jag ändå kan bidra med något nyttigt.

Mitt tips till dig när det gäller matten är att göra alla gamla prov som finns på Studera.nu:s hemsida., efter att du repeterat matten via VIP-medlemskapet. När du gjort alla gamla prov kan du antingen

• Göra om de proven som du har glömt svaren på

, eller

• Börja göra ännu gamlare prov, finns på Internet

När jag pluggade HP försökte jag uppnå den känslan jag upptäckte under min gymnasietid (min senaste utbildning), där man känner sig helt säker på allt och hade kunnat satsa höger lilltå på att sätta fullpott. Svårt att beskriva känslan, för mig uppstår det ett lugn och självsäkerhet. Den känslan kommer med överdrivet mycket plugg. När du känner att du "har pluggat tillräckligt" har du kommit halvvägs.

Kolla gärna på mycket videos som förklarar olika uppgifter, bland annat Jon-Erik Nordstrand. Ofta återkommer uppgifterna i varierande skepnader och Jon-Erik har många smarta lösningar på uppgifter. Dessutom tror jag starkt på hans idé om förberedelser in i minsta detalj.

jannemannen1 skrev: ↑tor 06 jul, 2023 22:58 Hej Ansjo

Nu gör jag egentligen det jag avskyr när andra gör - dvs svarar på en tråd även fast man inte var efterfrågad (med tanke på att jag är ung och inte gör provet igen efter 18 år). Men jag har precis skrivit provet och höjt mig till 1,75 så tänker att jag ändå kan bidra med något nyttigt.

Mitt tips till dig när det gäller matten är att göra alla gamla prov som finns på Studera.nu:s hemsida., efter att du repeterat matten via VIP-medlemskapet. När du gjort alla gamla prov kan du antingen

• Göra om de proven som du har glömt svaren på

, eller

• Börja göra ännu gamlare prov, finns på Internet

När jag pluggade HP försökte jag uppnå den känslan jag upptäckte under min gymnasietid (min senaste utbildning), där man känner sig helt säker på allt och hade kunnat satsa höger lilltå på att sätta fullpott. Svårt att beskriva känslan, för mig uppstår det ett lugn och självsäkerhet. Den känslan kommer med överdrivet mycket plugg. När du känner att du "har pluggat tillräckligt" har du kommit halvvägs.

Kolla gärna på mycket videos som förklarar olika uppgifter, bland annat Jon-Erik Nordstrand. Ofta återkommer uppgifterna i varierande skepnader och Jon-Erik har många smarta lösningar på uppgifter. Dessutom tror jag starkt på hans idé om förberedelser in i minsta detalj.

Stort tack för att du tog dig tid att tipsa! Verkligen användbara råd, och jag ska följa dem efter att jag repeterat matten här på sajten.

Känner igen känslan av lugn och självsäkerhet - det är den jag vill åt. Och kul att höra att du höjt dig till 1,75, snyggt jobbat!

Hej!

Har inte läst hela tråden men vill bara peppa lite. Jag fyllde 40 i våras och kom in på psykologprogrammet i höstas så börjar år två i augusti. Jag gjorde hp när jag pluggade sist 2005ish?! Fick då 1.6, men det resultatet var ju alldeles för gammalt nu när jag skulle söka in till universitetet igen. Jag gjorde hp på nytt två ggr, fick 1.6 och 1.65. Det var samma känsla för mig som för dig med matten, hade ju glömt allt Men, jag pluggade rejält hemma, använde ffa Eddler för matten. Köpte inget VIP här. Jag hade inte behövt göra hp igen för jag vet att en klassis kom in som reserv med 1.3.

Hur som helst, mitt pepp var inte detta, utan att jag känner att min ålder är en enoooorm fördel i pluggandet. Jag upplever psykologprogrammet som enkelt, men det är många smarta i klassen som sliter, så jag tror att livserfarenheten och en erfarenhet av att ha klarat livsprövningar tidigare bara är en fördel. F.ö. så tror jag att jag trots samma poäng på hp som 2005 höjde mig ganska rejält. På den tiden var det större språklig del (min styrka) och idag är det större matematisk del. Så även där tror jag att åldern var till min fördel. Det kan inte vara studier för jag har inte pluggat på många år. Lycka till!!

Såg att nån hade tipsat videos, kan bara instämma i detta. Danne Jaha på youtube är min husgud. Det finns så grymt många bra YouTubers som förklarar pedagogiskt, och det bästa är att fattar man inte förklaringen i en video så kan man bara kolla på en annan, det finns alltid en video vars förklaring passar en! Jag använder faktiskt detta i min utbildning också. Finns galet mycket fina videos från Stanford, Harvard osv osv, med kända, oerhört pedagogiska professorer. Har ibland skippat dåliga föreläsare i skolan och fått ämnet förklarat så istället. Bästa grejen sen man själv pluggade sist! Man behöver inte förlita sig på EN kass lärare längre. Nu har man tillgång till tusentals

Student2022 skrev: ↑mån 10 jul, 2023 0:23 Hej!

Har inte läst hela tråden men vill bara peppa lite. Jag fyllde 40 i våras och kom in på psykologprogrammet i höstas så börjar år två i augusti. Jag gjorde hp när jag pluggade sist 2005ish?! Fick då 1.6, men det resultatet var ju alldeles för gammalt nu när jag skulle söka in till universitetet igen. Jag gjorde hp på nytt två ggr, fick 1.6 och 1.65. Det var samma känsla för mig som för dig med matten, hade ju glömt allt Men, jag pluggade rejält hemma, använde ffa Eddler för matten. Köpte inget VIP här. Jag hade inte behövt göra hp igen för jag vet att en klassis kom in som reserv med 1.3.

Hur som helst, mitt pepp var inte detta, utan att jag känner att min ålder är en enoooorm fördel i pluggandet. Jag upplever psykologprogrammet som enkelt, men det är många smarta i klassen som sliter, så jag tror att livserfarenheten och en erfarenhet av att ha klarat livsprövningar tidigare bara är en fördel. F.ö. så tror jag att jag trots samma poäng på hp som 2005 höjde mig ganska rejält. På den tiden var det större språklig del (min styrka) och idag är det större matematisk del. Så även där tror jag att åldern var till min fördel. Det kan inte vara studier för jag har inte pluggat på många år. Lycka till!!

Tack för peppen! För det är verkligen pepp att höra både att ålder är en fördel OCH att du också glömt all matten men pluggat upp det ändå Jag tänker också att ens erfarenhet bara är positiv, och denna gången VILL jag ju helhjärtat plugga och längtar efter att utbilda om mig. Är inte det en fördel så vet jag inte vad.

Och grattis till att du kom in på psykologprogrammet!

Student2022 skrev: ↑mån 10 jul, 2023 0:29 Såg att nån hade tipsat videos, kan bara instämma i detta. Danne Jaha på youtube är min husgud. Det finns så grymt många bra YouTubers som förklarar pedagogiskt, och det bästa är att fattar man inte förklaringen i en video så kan man bara kolla på en annan, det finns alltid en video vars förklaring passar en! Jag använder faktiskt detta i min utbildning också. Finns galet mycket fina videos från Stanford, Harvard osv osv, med kända, oerhört pedagogiska professorer. Har ibland skippat dåliga föreläsare i skolan och fått ämnet förklarat så istället. Bästa grejen sen man själv pluggade sist! Man behöver inte förlita sig på EN kass lärare längre. Nu har man tillgång till tusentals

Tackar, ska kolla in Danne Jaha. Kan bara hålla med - fantastiskt vilket utbud som finns idag jämfört med senaste vändan plugg. Bra tips också ifall jag kommer in att få ämnet förklarat av någon riktigt bra om det inte klarnar på föreläsningen.

ansjo skrev: ↑mån 10 jul, 2023 22:29

Student2022 skrev: ↑mån 10 jul, 2023 0:23 Hej!

Har inte läst hela tråden men vill bara peppa lite. Jag fyllde 40 i våras och kom in på psykologprogrammet i höstas så börjar år två i augusti. Jag gjorde hp när jag pluggade sist 2005ish?! Fick då 1.6, men det resultatet var ju alldeles för gammalt nu när jag skulle söka in till universitetet igen. Jag gjorde hp på nytt två ggr, fick 1.6 och 1.65. Det var samma känsla för mig som för dig med matten, hade ju glömt allt Men, jag pluggade rejält hemma, använde ffa Eddler för matten. Köpte inget VIP här. Jag hade inte behövt göra hp igen för jag vet att en klassis kom in som reserv med 1.3.

Hur som helst, mitt pepp var inte detta, utan att jag känner att min ålder är en enoooorm fördel i pluggandet. Jag upplever psykologprogrammet som enkelt, men det är många smarta i klassen som sliter, så jag tror att livserfarenheten och en erfarenhet av att ha klarat livsprövningar tidigare bara är en fördel. F.ö. så tror jag att jag trots samma poäng på hp som 2005 höjde mig ganska rejält. På den tiden var det större språklig del (min styrka) och idag är det större matematisk del. Så även där tror jag att åldern var till min fördel. Det kan inte vara studier för jag har inte pluggat på många år. Lycka till!!

Tack för peppen! För det är verkligen pepp att höra både att ålder är en fördel OCH att du också glömt all matten men pluggat upp det ändå Jag tänker också att ens erfarenhet bara är positiv, och denna gången VILL jag ju helhjärtat plugga och längtar efter att utbilda om mig. Är inte det en fördel så vet jag inte vad.

Och grattis till att du kom in på psykologprogrammet!

Tack snälla

Jag tror inte alls att det blir några problem för dig om du bara får lite tid att plugga! Har du satt 1.7 tidigare så har du kapaciteten. Kul att höra att du är taggad på att byta riktning. Jag kan verkligen rekommendera det. Så många som jag har pratat med som vill man inte vågar (“-Jag känner mig för gammal, jag klarar det nog inte” osv). Det är eg märkligt kan jag tycka för i alla andra sammanhang (kanske förutom sport då) är det ju en stor fördel att vara precis i början av medelåldern. Man har erfarenheter men är inte gammal. Jag har dessutom ganska många små barn, och trots det tycker jag att det går riktigt bra att plugga. Man har stor frihet att bestämma över sin egen tid, alla i klassen vill vara där (till skillnad från arbetsplatser där folk är för att de inte vågar byta jobb, och är sura för att de inte trivs osv), man kan ta sovmorgon nästan jämt osv Så fantastiskt att få ägna varje dag åt att lära sig nytt! Fler människor borde skola om sig egentligen. Måste vara massor med människor som valde fel efter studenten, eller som har utvecklats i en annan riktning än det första valet osv.

Får jag fråga vad det är du vill plugga till? Du behöver såklart inte svara! Lycka till!

Student2022 skrev: ↑mån 10 jul, 2023 23:39

ansjo skrev: ↑mån 10 jul, 2023 22:29

Student2022 skrev: ↑mån 10 jul, 2023 0:23 Hej!

Har inte läst hela tråden men vill bara peppa lite. Jag fyllde 40 i våras och kom in på psykologprogrammet i höstas så börjar år två i augusti. Jag gjorde hp när jag pluggade sist 2005ish?! Fick då 1.6, men det resultatet var ju alldeles för gammalt nu när jag skulle söka in till universitetet igen. Jag gjorde hp på nytt två ggr, fick 1.6 och 1.65. Det var samma känsla för mig som för dig med matten, hade ju glömt allt Men, jag pluggade rejält hemma, använde ffa Eddler för matten. Köpte inget VIP här. Jag hade inte behövt göra hp igen för jag vet att en klassis kom in som reserv med 1.3.

Hur som helst, mitt pepp var inte detta, utan att jag känner att min ålder är en enoooorm fördel i pluggandet. Jag upplever psykologprogrammet som enkelt, men det är många smarta i klassen som sliter, så jag tror att livserfarenheten och en erfarenhet av att ha klarat livsprövningar tidigare bara är en fördel. F.ö. så tror jag att jag trots samma poäng på hp som 2005 höjde mig ganska rejält. På den tiden var det större språklig del (min styrka) och idag är det större matematisk del. Så även där tror jag att åldern var till min fördel. Det kan inte vara studier för jag har inte pluggat på många år. Lycka till!!

Tack för peppen! För det är verkligen pepp att höra både att ålder är en fördel OCH att du också glömt all matten men pluggat upp det ändå Jag tänker också att ens erfarenhet bara är positiv, och denna gången VILL jag ju helhjärtat plugga och längtar efter att utbilda om mig. Är inte det en fördel så vet jag inte vad.

Och grattis till att du kom in på psykologprogrammet!

Tack snälla

Jag tror inte alls att det blir några problem för dig om du bara får lite tid att plugga! Har du satt 1.7 tidigare så har du kapaciteten. Kul att höra att du är taggad på att byta riktning. Jag kan verkligen rekommendera det. Så många som jag har pratat med som vill man inte vågar (“-Jag känner mig för gammal, jag klarar det nog inte” osv). Det är eg märkligt kan jag tycka för i alla andra sammanhang (kanske förutom sport då) är det ju en stor fördel att vara precis i början av medelåldern. Man har erfarenheter men är inte gammal. Jag har dessutom ganska många små barn, och trots det tycker jag att det går riktigt bra att plugga. Man har stor frihet att bestämma över sin egen tid, alla i klassen vill vara där (till skillnad från arbetsplatser där folk är för att de inte vågar byta jobb, och är sura för att de inte trivs osv), man kan ta sovmorgon nästan jämt osv Så fantastiskt att få ägna varje dag åt att lära sig nytt! Fler människor borde skola om sig egentligen. Måste vara massor med människor som valde fel efter studenten, eller som har utvecklats i en annan riktning än det första valet osv.

Får jag fråga vad det är du vill plugga till? Du behöver såklart inte svara! Lycka till!

Jättekul att höra om dina positiva erfarenheter - jag tror vi är ganska lika i livssituation med små barn etc, som många i vår ålder är såklart. Längtar efter det där med att bestämma över sin egna tid på ett annat sätt - jobbkalendern är alltid fullbokad med möten. Ja, så många som inte vill vara där de är idag! Och HUR ska man ha en chans att veta som runt 20 år vad man vill jobba med i många år framöver. Det jag ångrar är att jag brände studiemedel på strökurser eftersom jag inte visste vad jag vill göra, men jag kunde ju inte veta då att jag skulle behöva det senare.

Jag vill göra en helomvändning från digital marknadsföring till att plugga dietistprogammet haha. Jag borde egentligen kunna komma in med 1,4 eller kanske tom mindre, men vågar inte riskera att slappna av och inte plugga tillräckligt mycket. Om du vill får du gärna säga vad du jobbade med innan!

[/quote]


Jättekul att höra om dina positiva erfarenheter - jag tror vi är ganska lika i livssituation med små barn etc, som många i vår ålder är såklart. Längtar efter det där med att bestämma över sin egna tid på ett annat sätt - jobbkalendern är alltid fullbokad med möten. Ja, så många som inte vill vara där de är idag! Och HUR ska man ha en chans att veta som runt 20 år vad man vill jobba med i många år framöver. Det jag ångrar är att jag brände studiemedel på strökurser eftersom jag inte visste vad jag vill göra, men jag kunde ju inte veta då att jag skulle behöva det senare.

Jag vill göra en helomvändning från digital marknadsföring till att plugga dietistprogammet haha. Jag borde egentligen kunna komma in med 1,4 eller kanske tom mindre, men vågar inte riskera att slappna av och inte plugga tillräckligt mycket. Om du vill får du gärna säga vad du jobbade med innan!
[/quote]

Nej alltså jag var likadan, visste inte runt 20-30 vad jag ville jobba med, och jag läste till personalvetare mest för att alla sa att det skulle passa mig. Jag jobbade en ganska kort tid med det efter examen, och sen fick jag barn och det blev så att jag var hemma med barnen till i höstas (10 år!). Det var en fin tid, men det hade nog inte blivit så om jag hade älskat mitt yrke. Psykolog är verkligen mitt drömjobb, så det känns overkligt att jag är på väg dit nu.

Också enormt skönt att omvändningen i karriär gör att jag nästan helt slipper 40-årskrisen?! Jag känner ju att jag har börjat om och har en massa kul framför mig. Nog ett rätt bra knep för att komma undan tankarna om livets förgänglighet

Vet du, jag tänker såhär, det löser sig säkert med studiemedel. Du visste inte då vad du vet nu och tog de beslut som var bäst i den stunden Jag har inget studiemedel kvar så vi lever på min mans lön, och så jobbar jag extra inom skola och barnomsorg. Vikariepool, och man bestämmer själv helt vilka tiden man jobbar (behovet är skriande så de är glada om man tackar jag till en dag i månaden t.o.m!). Många i min klass jobbar jättemycket, vissa t.o.m heltid!!! Faktiskt är det en tjej i klassen som jobbar 150% utöver skolan, eller är det t.o.m mer?! Kan vara 250% tidvis. Jag tror att det är olika, vissa behöver kanske sitta 8 timmar per dag, men jag sitter ganska ofta och läser på helger, eller sena kvällar. Eller tillsammans med barnen på soffan när de är trötta efter skolan/förskolan. Flexibelt liksom. Så jag har (ännu) gott om tid att jobba också om det behövs ekonomiskt. Min mamma började plugga igen vid 60 (!!) och hon sökte och fick stipendier (tror åtminstone två stycken på ganska mycket pengar). Det kan också vara en väg!

Dietist låter jättekul! Jag var där och snurrade ett tag också, när psykologbetygen kändes för övermäktiga Tror det är ett roligt och givande yrke! Blir väl tyvärr också med och mer nödvändigt med dietister mtp folk(o)hälsan…

Student2022 skrev: ↑tis 11 jul, 2023 22:25

Jättekul att höra om dina positiva erfarenheter - jag tror vi är ganska lika i livssituation med små barn etc, som många i vår ålder är såklart. Längtar efter det där med att bestämma över sin egna tid på ett annat sätt - jobbkalendern är alltid fullbokad med möten. Ja, så många som inte vill vara där de är idag! Och HUR ska man ha en chans att veta som runt 20 år vad man vill jobba med i många år framöver. Det jag ångrar är att jag brände studiemedel på strökurser eftersom jag inte visste vad jag vill göra, men jag kunde ju inte veta då att jag skulle behöva det senare.

Jag vill göra en helomvändning från digital marknadsföring till att plugga dietistprogammet haha. Jag borde egentligen kunna komma in med 1,4 eller kanske tom mindre, men vågar inte riskera att slappna av och inte plugga tillräckligt mycket. Om du vill får du gärna säga vad du jobbade med innan!
[/quote]

Nej alltså jag var likadan, visste inte runt 20-30 vad jag ville jobba med, och jag läste till personalvetare mest för att alla sa att det skulle passa mig. Jag jobbade en ganska kort tid med det efter examen, och sen fick jag barn och det blev så att jag var hemma med barnen till i höstas (10 år!). Det var en fin tid, men det hade nog inte blivit så om jag hade älskat mitt yrke. Psykolog är verkligen mitt drömjobb, så det känns overkligt att jag är på väg dit nu.

Också enormt skönt att omvändningen i karriär gör att jag nästan helt slipper 40-årskrisen?! Jag känner ju att jag har börjat om och har en massa kul framför mig. Nog ett rätt bra knep för att komma undan tankarna om livets förgänglighet

Vet du, jag tänker såhär, det löser sig säkert med studiemedel. Du visste inte då vad du vet nu och tog de beslut som var bäst i den stunden Jag har inget studiemedel kvar så vi lever på min mans lön, och så jobbar jag extra inom skola och barnomsorg. Vikariepool, och man bestämmer själv helt vilka tiden man jobbar (behovet är skriande så de är glada om man tackar jag till en dag i månaden t.o.m!). Många i min klass jobbar jättemycket, vissa t.o.m heltid!!! Faktiskt är det en tjej i klassen som jobbar 150% utöver skolan, eller är det t.o.m mer?! Kan vara 250% tidvis. Jag tror att det är olika, vissa behöver kanske sitta 8 timmar per dag, men jag sitter ganska ofta och läser på helger, eller sena kvällar. Eller tillsammans med barnen på soffan när de är trötta efter skolan/förskolan. Flexibelt liksom. Så jag har (ännu) gott om tid att jobba också om det behövs ekonomiskt. Min mamma började plugga igen vid 60 (!!) och hon sökte och fick stipendier (tror åtminstone två stycken på ganska mycket pengar). Det kan också vara en väg!

Dietist låter jättekul! Jag var där och snurrade ett tag också, när psykologbetygen kändes för övermäktiga Tror det är ett roligt och givande yrke! Blir väl tyvärr också med och mer nödvändigt med dietister mtp folk(o)hälsan…
[/quote]

Om du vill får du gärna lägga till mig på anna.sjodahl på instagram så kan vi höras mer där - jag pratar gärna vidare och får/ger lite pluggpepp längs med vägen!