Hej, nu medan jag skriver detta har nog de flesta sett sitt resultat. Jag har planerat att skriva denna text som en liten genomgång och vägvisning för alla som försöker nå ett visst resultat på HP. Men först tänkte jag ge lite bakgrund:

Jag skrev högskoleprovet för första gången i gymnasiet utan plugg. Det gick väl lite sisådär och jag uppnådde 1.05. Men redan då insåg jag att det går att plugga sig fram till ett bättre resultat. Jag valde att börja med högskoleprovet igen något år efter studenten. Jag visste att jag ville bli läkare så jag satsade rejält. Från början använde jag mig endast av HPguidens gratisresurser samtidigt som jag bollade plugget inför HP med universitetsstudier. Jag började ca ett halvår innan kommande HP-prov och lyckades höja mig enormt, ända upp till 1.5! Detta var ett bevis för mig att det faktiskt går att plugga till provet. Jag valde nästan direkt att köpa HPguidens VIP och började plugga. Hela sommarlovet gick åt plugg och nu när resultatet har kommit ser jag att det har givit effekt, 1.8!

Vad som har talat för mig:
Jag har väldigt lätt att lära mig saker. Jag lär mig väldigt snabbt och tycker även det är extremt roligt att läsa på osv. Mina betyg har även varit väldigt bra. A i samtliga ämnen förutom vissa enstaka mattekurser och fysik. Min engelska har varit flytande sedan ung ålder vilket har givit mig en enorm fördel på engelskadelen. Logiskt tänkande är även något som jag är duktig på så NOG har också varit rätt okej. Jag hyperfokuserar även vilket gör att jag kan spendera väldigt lång tid under en pluggsession.

Vad jag har behövt förbättra
Som du säkert redan har insett så var jag lite sämre på matematiken. Sanningen är att jag inte var särskilt intresserad av detta på gymnasiet. Jag älskade matte som liten men för någon anledning så tappade jag suget. Detta resulterade i att mina matematikkunskaper inte var de bästa. Men en sak insåg jag under Matematik 5, jag kan om jag vill. Jag minns att jag faktiskt började plugga matte under denna kurs och uppnådde då ett väldigt högt resultat. Men sen tappade jag suget igen.

Orddelen har också varit en sådan del som jag har haft lite svårare med. Jag konsumerar främst engelsk litteratur och trots sina fördelar så har detta medfört att jag inte kunnat alla ord på HP. Jag snittade runt 16/20 på föregående prov.

Sen kommer vi till DTK som är den en delen jag har haft svårast med. Generellt hade jag inte så mycket erfarenhet av denna del vilket reflekterades i resultaten jag hade fått.
Okej, nu hoppas jag att detta har varit en adekvat inblick. Nu till mer tipsorienterad text,

De första stegen
Oavsett vilken resa du går på och vad ditt mål är så börjar det med de första stegen. Här lägger du grunden inför resan. När det kommer till HP gäller det att vara ärlig med sig själv. Vad behöver man förbättra? Genom att göra en lista på detta får man en viss struktur och kan på ett överskådligt sätt granska vad som behöver göras.

Ta en stund och tänk för dig själv. Vad är dina styrkor? Vad är dina svagheter? Om du skulle välja ett par delar på HP som du är bra på och/eller tycker om samt ett par delar som du har svårt med, vilka är det? Skriv ner svaren på dessa frågor.

Nu när du har fått en överblick är det dags att börja resonera kring svaren. Du vet nu VAD som är dina styrkor och svagheter. Nu måste du ta reda på HUR du ska gå till väga för att förbättra dina områden som är lite sämre. Vilket sätt lär du dig bäst på? Är det genom att kolla på föreläsningar? Se youtubevideor? Läsa genom guider och genomgångar? Mängdöva? Alla dessa alternativ har sina meriter, och meningen är inte att du ska utesluta alla för utom ett. Snarare är det viktigt att inse hur man lär sig bäst. Inte endast vad som är mest bekvämt.


De andra stegen
Nu gäller det att göra upp ett schema. Personligen anser jag att det är effektivt att ha ett frekvent pluggande snarare än att ha någon dag där man pluggar extremt mycket för att sedan ta ett längre avbrott. Detta kan dock vara individuellt. Mitt schema var strukturerat på följande sätt: Varje dag allokerade jag 6-8 timmar åt HP-plugg 7 dagar i veckan. Dessa timmar utnyttjade jag genom att dela upp de på olika områden. Ett exempel är att ha Mån - Ord, Kva, Tis - Läs, DTK osv (OBS, gå igenom All Matte Du Behöver först om du känner för det). Detta ger dig en rutin att följa och låter dig bekantas med HP genom att ständigt vara involverad i provet. Dock inser jag självklart att alla inte har denna tid. Vissa har svårare att få allt att gå ihop, därav vill jag vara tydlig med att du inte alls måste nå dessa timmar. Jag satte personligen dessa timmar som ett MÅL men vissa dagar blev det mindre. Jag skulle dock rekommendera minst ett par timmar per dag, med eventuellt någon ledig dag i veckan. En ledig dag skulle även kunna vara att man pluggar, men endast en halvtimme eller något sådant.

En stor resurs på detta område är din HP-coach om du går igenom VIP. Din coach kan göra ett schema åt dig. Viktigt här är att du ger coachen adekvat med bakgrundsinformation. Hur länge kan du tänka dig plugga? Återigen styrkor och svagheter? Generellt fokuserar man oftast på de områden som har störst utvecklingspotential. Jag hade massvis med poäng att hämta på DTK och ORD vilket var anledningen till att jag hade 2 träningsdagar i veckan med dessa i fokus. Detta ska inte tas som att jag ber dig strunta i dina styrkor. Det kan leda till en kompensationseffekt där du förbättrar dina svagheter men tappar kunskap i styrkorna. Därför är det smart att åtminstone plugga det man i bra på en gång i veckan. Utnyttja verkligen möjligheten till din coach! Min coach var guld värd och hjälpte mig enormt.

Initialt kan det vara smart att göra något gammalt HP-prov för att få sig en överblick om man är osäker på hur man förhåller sig till de olika delarna. Dock var jag restriktiv med mitt användande av gamla högskoleprov i början av pluggandet. Mer om detta senare men kort och gott kan man säga att du inte vill lära dig frågorna utantill och få ett skevt resultat.

Bergsbestigningen
Nu har du gjort färdigt dina förberedelser! Woohoo! Nu är det dags att börja utmana sig själv. Jag började med att gå igenom All Matte Du Behöver två gånger med VIP. Detta anser jag gav mig en stor förståelse för relevant matematik samtidigt som det var en introduktion till HP-frågor. Observera att många av frågorna på HP-guiden är av svårare nivå än på HP men detta är även en bonus då du acklimatiseras av sådan nivå vilket underlättar på proven.

Jag tog ett tag på mig att gå igenom AMDB (All Matte Du Behöver). Anledningen till detta var att jag verkligen ville fånga upp all kunskap och se till att jag förstod på djupet. Ett sätt att strukturera plugget här är att gå igenom ett halvt-två kapitel per dag. Tänk dock på att du ska förstå innehållet. Hellre att du får fel på en fråga men att du inser hur du ska gå tillväga än att du gissar och får rätt (under plugget). Vissa delar kommer också vara svårare än andra, och detta är helt okej! Ibland kräver vissa koncept mer tid och andra mindre. Efter att du har läst varje delkapitels genomgång rekommenderar jag att du gör frågorna. Detta ger dig möjlighet att applicera dina nyförvärvda kunskaper och faktiskt utmana dig själv.

Om du är klar med AMDB så kan du gå igenom allting igen. Detta för att se till att allting verkligen sitter. Ett annat alternativ är att börja om med samtliga uppgifter men att göra dessa i slumpmässig ordning. Alla uppgifter du känner dig osäker på bör du ta en närmare titt på. Spara dessa och återkom till de senare. Du kan även analysera dessa omedelbart efter men var uppmärksam på att inte lura dig själv! Ibland ser man svaret eller förklaringen till en fråga och tänker AHA! Det skulle jag ju kunnat! Men i själva verket ljuger man för sig själv. Sanningen är att ens erfarenhet inte är adekvat för sådana frågor. Självklart är det även möjligt att man faktiskt inser hur man ska lösa uppgiften men om så är fallet går det antagligen lika bra att spara frågan och försöka igen senare.

En liten sidanteckning är att fokusera på att lära sig antingen kort division eller liggande stolen samt att ställa upp de fyra räknesätten väl! Mer om detta senare.

Klättra Klättra Klättra
Bravo! Du har kommit en bit på resan! Detta klarar du! Nu är det dags för det kanske mest relevanta till provet! Nämligen fokus på HPs delar. Schemat du konstruerade i tidigare steg blir nu väldigt aktuellt. Det är nämligen dags att skifta fokuset från AMDB till delarna. Minns du vilka delar som var dina största utvecklingspunkter? Här är det dags för MÄNGDTRÄNINGEN. Genom att stöta på många olika uppgifter med olika anfallsvinklar lär man sig hantera olika situationer som kan uppkomma på provet. Typiskt är NOG frågor såsom:

Det finns tre träd, Björk, Gran och Asp. Vilket är först?

1: Aspen är före Björken
2: Björken är efter Aspen

När du pluggar stöter du på massivs av liknande frågor och lär dig applicera ditt tänkande på ett sätt som gör att dessa blir allt lättare att lösa. OBS! Personligen uteslöt jag gamla HP uppgifter och gick endast på HPguidens specialkonstruerade. Anledningarna till detta är flera: HPguiden har svårare uppgifter som ofta kräver en högre förståelse. Genom att spara gamla HP uppgifter får jag även en verklighetstrogen provsituation när jag väl kommer till mina provsimuleringar.

Mängdträningen kan ske på olika sätt. Det ska inte per automatik antas att mängdträning endast innefattar att göra så många uppgifter som möjligt. Utan detta måste även ske med förståelse. Återigen, hellre att du gör 20 uppgifter som du förstår än 40 uppgifter som du slafsar iväg. Under uppgifterna rekommenderas det ofta att man använder sig av HPguidens tidsfunktion. Jag försökte alltid hålla tiden och om tiden gick ut så accepterade jag att jag var för långsam. Här gäller det återigen att vara ärlig med sig själv. Hinner man inte så hinner man inte. Under provet blir tidallokeringen extremt viktig men nu är det fokus på LÄRANDET. Här väljer man själv om man vill fortsätta trots att tiden är förbi eller om man avslutar. Jag noterar i alla fall att tiden är slut och sedan kanske jag fortsätter med uppgiften. Alternativt så avslutar man uppgiftsgruppen och går på analysen. Kom ihåg att spara alla uppgifter du är osäker på!

Nu är toppen nära
Nu är det dags att börja plugga på provfrågor, alltså frågor som har kommit på gamla prov. Jag gjorde detta runt en månad innan det faktiska provet. Kort och gott gjorde jag ett kvantprov och ett verbalprov per dag fram tills provet. De proven som är närmast i tid i hänsyn till år är antagligen mest lämpliga men att variera kan ge en större förståelse eftersom vissa frågor från andra år skulle kunna anses vara svårare. Ett till sätt att göra detta är att nu övergå till att välja specifikt gamla HPfrågor när man pluggar varje del såsom XYZ. Jag skulle tro att du märker en viss nivåskillnad där frågorna du pluggat på innan skulle kunna vara lite svårare än faktiska frågor. Här ser du även en viss resultatsnivå som du är på genom att göra provsimuleringar. Viktigt är att du håller tiden, och försöker efterlikna provdagen. Skriv gärna ut DTK osv. Jag svävade personligen runt 1.9-2.0 på Kvant och 1.7 på verbal under simuleringar vilket gav mig en väldigt bra säkerhetsmarginal.

Nu tänkte jag skriva mina tankar om varje del

Först och främst min disposition under provet
ORD - MEK - ELF - LÄS

XYZ - KVA - NOG - DTK
(Motivering senare)

ORD - Orddelen är egentligen en av de enklaste att plugga på. Svårigheten kommer med mängden ord man måste lära sig. Oftast sträcker detta runt 7000 - 8000 ord. Orddelen är en av de mest tidskrävande och här gäller det att börja tidigt. Personligen började jag med MEMRISE för att lära mig orden men insåg senare att jag tycker om HPguidens ordlistor mer. Orden på provet är tagna ur många olika ämnen. Juridik, ekonomi, biologi etc. Därför krävs ett brett ordförråd för att kunna maximera sitt resultat.

Jag tycker du ska tänka ut hur många ord du vill lära dig per dag. Ord är den enda delen som jag pluggade varje dag just på grund av mängden information som krävdes samt repetitionens vikt. Har du 120 dagar kvar till provet? Om du lär dig 50 ord om dagen kommer du då upp i runt 6000 ord! Riktigt bra! Har du kortare eller längre tid på dig? Justera. Kom ihåg att du antagligen kan flera av orden! Så de 50 orden kanske är mer som 35 ord. Personligen gick jag igenom en halvlista på HPguidens ordprogram per dag. Detta är ca 100 ord. Med ett sådant tempo hinner man oftast lära sig enormt mycket ord inför provet om man börjar i god tid.

Repetition är din vän! Glöm absolut inte att repetera samtidigt som du pluggar ord. Det finns en rad olika appar såsom ANKI vilket möjliggör enkel repetition enligt Spaced Repetition principen. Jag började använda ANKI ett tag men valde sedan att gå min egna väg då det tog enormt lång tid att gå igenom alla ord utan att kunna resonera kring alternativ. Jag valde istället att repetera ordlistor genom att spara de ord som jag var osäker på och gå igenom dessa tills de satt. Mer konkret:

Gå igenom ORDLISTA 1 - Spara alla ord du är osäker på (även om du fick rätt)

Gå igenom ORDLISTA 2 - Spara alla ord du är osäker på (även om du fick rätt?

Kolla hur många ord som finns i din sparade uppgiftsgrupp. När du kommer upp till en viss siffra såsom 100 kan det vara lämpligt att påbörja repetitionen. Här går du igenom hela listan. Om du känner dig säker på vissa ord så tar du bort de. Spara de du är osäker på osv osv. Ett alternativt sätt är att gå igenom SAMTLIGA listor och spara alla ord du är osäker på MEN repetera inte tills du är klar med allting. Säg att du i slutändan har 4000 ord i ordlistan. Då repeterar du endast denna ordlista som du successivt betar av. Du har alltså minskat från 7000 till 4000. Detta är helt upp till dig.

Målet är egentligen att du ska hinna igenom alla listor två gånger. Första gången inhämtar du kunskapen och andra gången dubbelkollar du att du förstår allting.

LÄS - Läs är en lurig del! Många frågor är kluriga och svarsalternativen kan verkas vara lika. Här gäller det verkligen att vara aktiv i sitt läsande och inte vara för ivrig. Läsdelen kräver sin respekt och jag spenderade personligen mest tid under proven på denna del.

Långa texter
Jag fann det mest effektivt att läsa den första delen (sidan) för att sedan gå på frågorna. Här finns ibland inte ett enda svar på någon fråga. Vissa texter har nämligen merparten av svaren i den sista tredjedelen av texten. Detta är något som kan orsaka stress då man tänker "ÅH neeej jag hittar inte svaret". Lugn. Fortsätt då med första halvan av andra sidan. Hittar du svaret? Yippie! Inte? Fortsätt läs. Om du stöter på en resoneringsfråga kan det vara svårare att nå ett svar. Exempelvis Vad är en lämplig titel på texten? Dessa frågor kräver oftast mer. Välj inte alltid första bästa svaret utan tänk igenom innan du svarar. Ens första känsla är ibland rätt men ibland har man faktiskt läst fel eller missuppfattat frågan. Läs alla alternativ noggrant. Stämmer verkligen svaret fullt ut? Om det är en text om en hund som älskar att äta apelsiner men det står ingenting om äppelmos och fisk är det väldigt svårt att motivera att svaret på "Vad gillar hunden att äta" är Apelsiner, äppelmos och fisk, trots att svaret delvis är korrekt med hänsyn till apelsiner.

Här kan det vara lämpligt att använda sig av en understrykningspenna. Stryk under namn, viktiga saker såsom städer, yrken och åsikter. En sak som är väldigt smart är att stryka under FRÅGOR. Exempelvis "Vad anser Ole om Argentavis? Här kan det vara bra att stryka under Ole och Argentavis samt kanske även Anser. Detta är motiverat då det ibland finns flera olika åsikter i en text och du ska hitta en specifik persons syn.

Korta texter
Om man jämför nivån på långa texter och korta texter så skulle jag vilja påstå att korta texter rent innehållsmässigt är svårare men självklart kortare. Du får alltså en bättre överblick snabbare men måste antagligen resonera djupare. På dessa texter brukar jag faktiskt läsa hela texten innan jag svarar på frågorna. Eftersom nivån på dessa texter är lite högre är det viktigt att förstå texten på riktigt. Därför gör jag detta.

Övrigt
Läs mycket! Inte bara det du är intresserad av utan allting! Jag älskar biologi, medicin och vetenskap så dessa texter fångar mig väldigt snabbt. Men jag är inte lika intresserad av skönlitteraturens historia. Detta kan leda till att man småläser texten eller skummar igenom! Undvik att vara passiv i läsandet! Då kan man missa viktiga saker! Gå in med ett positivt mindset! Oj vad roligt detta kommer bli! Motivera dig själv.

MEK

Jag ser MEK som en av de roligaste delarna. Det är som att lägga ett pussel. Här spelar också ordförråd väldigt stor roll. Därför är det viktigt att följa instruktionerna för ORD-delen. Men ytterligare en aspekt här är dess kontext. Flera ord kan vara adekvata men kontexten tillåter endast en ordkombination. Därav bör man ha en förståelse för viss grammatik och språklig lämplighet. Jag tänker inte påstå att jag har spenderat alldeles för lång tid på detta men HP-guiden erbjuder hjälp på grammatik.

Att fånga upp laddningen i texten är viktigt. Om någon säger "Nej usch, det smakar ___! Så är det antagligen ett negativt ord som Äckligt som ska vara i rutan istället för Gott trots att båda kanske är lämpliga rent språkligt.


ELF
ELF, ELF, ELF. Min bästa vän i HPsammanhang. Jag har varit flytande på engelska nästan hela livet, använder det dagligen och konsumerar nästan all media på engelska. På gymnasiet excellerade jag inom detta ämne! Men!! Detta innebär tyvärr att jag kanske inte har samma perspektiv på detta område som andra. Jag spenderade inte särskilt mycket tid inom detta område när jag pluggade men lyckades få in en dag i veckan. Trots detta har jag vissa tips!

Långa texter
En viktig skillnad mellan ELF och LÄS är att ELF håller lägre nivå och har fler frågor. Ofta är frågornas förhållanden till texten relativt uppenbara. Många texter inleder med en fråga om FÖRSTA paragrafen. Här gäller det alltså att läsa igenom första paragrafen noggrant för att sedan läsa igenom svarsalternativen noggrant. Många av frågorna i dessa texter är relaterade till ett specifikt stycke! Så efter första paragrafen kan du gå vidare till de två nästa och sedan fortsätta med fråga 2 osv. Alltså skiljer sig ELF innehållsmässigt från LÄS då svaren oftast kommer styckvis.

Ett annat sätt att bli bättre på ELF är att läsa mycket engelska, träna på grammatiken och fördjupa sitt ordförråd. HP-guiden har vissa resurser här men personligen anser jag att det är lite tomt och skulle rekommendera att du söker efter fler källor.

Korta texter
Dessa är möjligtvis lite svårare för de flesta än de långa texterna. Här är det ofta någon paragraf med vissa svarsalternativ. Jag finner att svårigheten med dessa oftast relaterar till svarsalternativen. Därför krävs det att man aktivt resonerar kring alternativen och utsätter alla de olika alternativen för sin kritik.

Missing Words (Gaps)
Detta är en del som oftast kommer istället för Short Texts på vissa prov. Jag föredrar personligen dessa då de är extremt roliga men kräver ordförråd. Det viktigaste här förutom att förstå orden är att läsa texten och förstå kontexten. Läs varje paragraf noggrant, testa sätta in varje ord som du anser kan passa och resonera därefter. Var uppmärksam på att du inte ändrar meningen för att den ska matcha ordet samt att du inte blandar ihop ordet med ett annat.

Jag tror inte jag har varit med om en fråga som förutsätter en djup nivå av grammatik men för att visa hur det går att lura sig själv kan vi ta ett exempel "If I ____ a rich man I would be able to buy a house. Låt alternativen vara Was eller Were. Här går det att resonera sig fram till att det ska vara was eftersom det relaterar till I. Men eftersom att meningen är fantasifull så är Were det lämpligaste alternativet. Mer om detta här https://www.grammarly.com/blog/conditio ... d-of-were/

Sådant är antagligen överkurs men belyser ändå en viss vikt i att ifrågasätta sina egna beslut.

XYZ
Rena mattekunskaper. Här krävs skicklighet i att lösa uppgifter snabbt. Jag anser att man bör ha gått igenom AMDB och sedan är det viktigt att göra massvis med uppgifter. Här finns en stor nyans av frågor med koordinatsystem, förhållanden, ekvationer osv. Ibland kan det vara enklare att ta bakvägen och sätta in alternativen i ekvationen för att se vilket som stämmer överens.

KVA
Relativt lik XYZ men kanske finns det fler luringar här. Ibland är två alternativ lika stora exempelvis. Här kan man också gå bakvägen ibland. Jag tror man tjänar väldigt mycket på XYZ även på KVA. Många uppgifter som man gjort underlättar sen på provet då man fått erfarenhet.

NOG
En väldigt unik del! Här krävs logiska resonemang och ibland är det inte mycket uträkningar som görs. Genom att göra uppgifter bekantar man sig med några vanliga varianter. Var observant på att inte tillägga information eller blanda information och sedan välja fel alternativ. Jag lyckades bli tillräckligt självsäker på denna del för att kunna få en känsla för vilka svar som var tillräckliga och vilka som krävde mer information. Om man lyckas med detta kan man tjäna extremt mycket. Om du vet att information i del 1 räcker är det onödigt att konstatera att 1 och 2 räcker tillsammans då detta redan bevisats i 1. Gå då vidare till att se om 2 räcker. Ytterligare en intressant sak är att jag har för mig att om ett alternativ återger informationen i grundfrågan utan att tillägga något nytt brukar man kunna utesluta detta alternativ. Men är inte hundra på detta.

DTK
Ah DTK! Min sämsta del. Nemen DTK ger en stor möjlighet att få massa poäng om man lägger ner sin tid. Först bör du bli bekant med vanliga tabeller, kartor osv. Lär dig avläsa dessa, kanske utan tidspress till en början. Läs uppgifterna NOGGRANT! och om det krävs så bör du stryka under viktiga begrepp. Läs texterna noga och skapa dig en överblick inför varje blid. Jag brukade ta runt 20 sekunder och kolla igenom diagrammet osv. Detta medförde att jag inte stressade igenom och gjorde slarvfel. Här är slarvfel enormt vanliga iallafall för mig. Var noggrann med vilka saker som ska analyseras, när mätvärdet ska observeras, vilka man ska jämföra med osv. Här krävs även att man lär sig mycket om procent och bråk för att kunna välja rätt alternativ

Avrundning är en central del av DTK då många frågor tar allt för lång tid att räkna ut. Men jag ska vara helt ärlig och säga att jag gick emot strömmen här. Visserligen avrundar jag till viss del men jag använde min käre vän Kort Division för att bli bra på DTK. Kort division gav mig enormt mycket säkerhet när jag räknade ut saker. Jag använde uppställningar väldigt mycket för DTK samtidigt som jag använde linjalen för att räkna ut i cm. Håll dock koll på skalor osv när du gör saker i DTK. En till nyans till DTK är tidsdisposition som jag skriver mer om längre ner.

Tidsdispositionen
Som jag nämnt ovan väljer jag att göra LÄS sist på verbala delen. Anledningen till detta är att jag spenderar mest tid på LÄS och vill använda all tid som är möjlig på LÄS. Därför brukar jag göra ORD på runt 1-1,5 min, MEK på 4-5 ibland 6 min och ELF på 9-15. ELF varierar så pass mycket då Gaps går mycket snabbare än Short Texts. Jag läser igenom mycket på samtliga och dubbelkollar.

Om vi är väldigt restriktiva i hastighet och antar att jag tar maximal tid på mig på varje del i intervallen jag givit så ger det mig hela 32,5 minuter på LÄS. Väldigt mycket alltså. Jag har således möjlighet att i lugn och ro ta mig an LÄS. Självklart kan din disposition variera men detta gav dig förhoppningsvis en inblick i hur man kan göra.

Kvantitativa delen
Jag kör i den ordningen som kommer. XYZ tar typ 6-9 minuter, KVA 6-8. NOG 4-6. Jag ska återigen vara restriktiv med min hastighet och får då 32 minuter över till DTK. Allt detta är samtidigt som jag ofta dubbelkollar. Nu kanske någon funderar över varför jag spenderar så mycket tid på DTK. Anledningen är att jag har märkt att jag gör massvis med slarvfel när jag har mindre tid och därför underlättar detta. Jag kan räkna om flera gånger. Detta har höjt mitt resultat rejält! Som tidigare nämnt kan din disposition vara annorlunda men tänk på att man har sina egna styrkor och svagheter. Det är okej att allokera på ett sätt som är bäst för en själv.

Högkostnads och Lågkostnadsfel
Jag har ett personligt koncept som jag kallar för Högkostnadsfel samt Lågkostnadsfel. Detta är ett sätt att konkretisera sina misstag. Högkostnadsfel är fel som uppkommit på grund av slarv, tidspress, onödiga misstag och så vidare. Lågkostnadsfel är genuina fel som uppkommit på grund av kunskapsbrist eller liknande.

Låt mig börja med att nämna att fel i sig resulterar i samma avsaknad av poäng oavsett om det är av hög eller låg kostnad. Men dessa ger ändå en viss skillnad. Eftersom varje prov har ett visst antal frågor är det relativt sannolikt att man stöter på något som man aldrig sett tidigare. För mig var det till exempel en KVA fråga om två sidor i en triangel var större än den tredje. Jag hade aldrig sett triangelolikheten vilket ledde till att jag inte visste vad rätt svar var. Jag vet nu inte om jag resonerade mig fram till rätt svar eller ej men detta skulle iallafall vara ett lågkostnadsfel. Jag har ju inte kunskapen! Detta var bara en sådan fråga jag helt enkelt inte kunde. Säg nu att jag hade en fråga som var 5+5(7). Jag vet hur man löser dessa uppgifter och känner mig väldigt säker på sådana. Jag kommer fram till att svaret är 70.! Men... Vänta lite... Jag har gjort ett misstag! Eftersom jag skyndade mig råkade jag räkna fel! Jag skulle ju fått fram att det är 40.! Detta är ett typiskt högkostnadsfel. Ett fel som du 9 utav 10 gånger inte hade gjort eftersom att du faktiskt har kunskapen att undvika dessa men genom exempelvis slarv tabbar man sig. Detta blir viktigt under ett prov då lågkostnadsfelen är svåra att undvika, de är ju naturliga. Men högkostnadsfelen är något man kan göra saker åt direkt. lågkostnadsfelen går att minimera genom att lära sig allt mer men högkostnadsfelen är fel som du normalt inte gör. Att helt eliminera slarv är svårt. Men några tips är att ta det lugnt, dubbelkolla och överför svaren till provpapperet lugnt.



Tidspress!
Att hantera tiden är extremt viktigt. På provet är det inte okej att dra över. Med tidsbrist kommer ofta stress vilket kan leda till slarvfel. För att eliminera dessa finns det vissa saker som du kan göra. Först och främst gäller det att ha en så pass stabil grund och kunskap att man faktiskt klarar av att lösa dessa uppgifter i tid. Säg att en XYZ fråga var vad är 12*12. Du kommer fram till att svaret är 144. Perfekt! Men detta tog dig 3 minuter... Inte perfekt. Provet kräver alltså inte endast att du får rätt svar utan också att detta sker på rätt tid. Därav måste du göra detta på rätt sätt. Satt du till exempel och räknade 12 +12 osv osv. Då är det dags att hitta ett bättre sätt. Jag skulle säga att det mest effektiva är att kunna sådant utantill. Genom att memorera multiplikationstabellen från 1-20. Men under provdagen är det möjligt att du inte kommer på detta eller att du helt enkelt vill dubbelkolla! Jag dubbelkollade genom att använda uppställningar för de fyra räknesätten samt Kort division vilket har blivit mitt hemliga vapen!



Några snabba tips
Börja i tid! Ger dig stor möjlighet att förbättras och lär dig mycket.

Prata med din coach.

Köp VIP eller liknande på HPguiden eller andra hemsidor. Alternativt gratis.

Var också noga med att slappna av när du behöver sådant

Andra grejer
Om du inte redan gör det kan det vara lämpligt att börja motionera. Fysisk och psykisk hälsa har en koppling.

Sov i tid! Se till att få adekvat med sömn

God kost!

Var inte för hård mot dig själv