Högskoleprovet - En introduktion

Provet

Högskoleprovet är avsett att mäta förmågan att klara högskolestudier. Det anordnas två gånger om året, en gång på hösten och en på våren, och kan göras av vem som helst. Förutsatt att man uppfyller den behörighet som krävs kan man sedan söka till högskolan med poängen man erhållit.

Högskolereformen 1977 var startskottet för högskoleprovet, som nu årligen görs av tiotusentals personer. Anledningen till att det infördes var att fler personer skulle få möjlighet till högre studier.

Fram till 1991 fick endast de som saknade formella gymnasiebetyg, var minst 25 år gamla och hade arbetat i minst fyra år använda sig av högskoleprovet för att söka till högre studier. Det året släpptes högskoleprovet "fritt" för att kunna användas även av dem som hade fullständiga gymnasiebetyg men ville ha en andra chans.

Idag tillsätts runt 35 procent av landets högskoleplatser utifrån högskoleprovresultat.

Provdelarna

Högskoleprovet är indelat i fem delar. De fem delarna är

DTK [Diagram, Tabeller och Kartor]
50 min
I denna del får du läsa av diagram, tabeller och kartor och svara på frågor om dessa. Delen består av 20 flervalsfrågor. Varje flervalsfråga har fem svarsalternativ. Du har 2,5 minuter per fråga.

ELF [Engelsk LäsFörståelse]
35 min
Du får i denna del läsa engelska texter, varefter du ska svara på flervalsfrågor. Varje fråga har fyra svarsalternativ och du har 1,75 minuter till varje fråga.

ORD [ORDförståelse]
15 min
Din ordkunskap sätts på prov då du ska välja en synonym till ett mer eller mindre komplicerat ord. Du har fem svarsalternativ till var och en av de 40 frågorna. Genomsnittstiden per uppgift är 22,5 sekunder.

NOG [NOG med information]
50 min
Du får i den här delen svara på om det finns tillräckligt med information för att besvara frågan. Provet består av 22 frågor och Du har cirka 2,3 minuter till varje uppgift.

LÄS [LÄSförståelse]
50 min
Du ska här läsa svenska texter och svara på frågor. Delen består av fem texter som var och en har fyra flervalsfrågor.

Varje korrekt besvarad fråga ger en poäng. Ett felaktigt svar ger inga minuspoäng. Man tjänar alltså på att gissa om man inte vet svaret. Ett helt prov kan ge122 poäng. Poängen omvandlas sedan till en normerad poäng mellan 0,0 och 2,0. Vilken poängsumma som ger vilken normerad poäng ändras varje år, beroende på provdeltagarnas resultat. Man strävar efter att det varje gång ska vara lika svårt att få 2,0.

Man får rita och kladda på alla provhäftena. På LÄS- och ELF-delarna kan det vara mycket fördelaktigt att använda en överstrykningspenna medan det på DTK-delen är mycket bra att rita och skissa. Samma sak gäller för NOG-delen, där man tjänar på att kasta ner sina tankar och bolla med uppgifterna. Om man har lätt för att räkna kan man skriva ekvationer till uppgifterna, om man har lätt för att visualisera kan man istället rita figurer. Testa dig fram till vilken metod som passar dig bäst.

Provdagen

Ett block är en period på 50 minuter. De olika Blocken är:

DTK [50 min]
LÄS [50 min]
NOG [50 min]
ELF & ORD [35 min & 15 min]

Under provdagen får man göra fem block. Ett av blocken kommer man alltså att få göra två versioner av. Den ena av dessa kommer att rättas och räknas till poängsumman medan den andra versionen är till för att testa frågorna inför kommande prov. Mellan varje block har man en rast på 20 minuter.