Vad är högskoleprovet?

Högskoleprovet är avsett att mäta förmågan att klara högskole- och universitetsstudier och är därmed ett studiefärdighetsprov. Provet testar kunskap från grundskolan och gymnasiet. Du kan enkelt förbereda dig inför provets alla delprov med VIP-utbildningen.

Provet anordnas två gånger om året, en gång på hösten och en gång på våren. Tidigare var provet alltid en lördag men från och med 2018 är vårprovet på en lördag och höstprovet på en söndag. Provet genomförs på cirka 120 orter. Vem som helst kan anmäla sig och göra provet. Poängen kan sedan användas för att bland annat söka in till högskola och universitet, förutsatt att man uppfyller den behörighet som krävs.

Varför skriva provet?

Kort och gott ökar du markant dina chanser att bli antagen till drömutbildningen genom att skriva högskoleprovet. Högskoleprovet ger dig möjlighet att konkurrera i ytterligare en urvalsgrupp (en ytterligare väg in på utbildningen) än enbart betyg.

Vissa populära utbildningar använder även resultatet på högskoleprovet som urvalsverktyg vid antagning med betyg eftersom många studenter kan ha samma meriter i betygsgruppen.

Giltigt i fem år

Resultatet på högskoleprovet är giltigt i fem år efter att du har skrivit provet. Resultatet från vårens prov 2017 gäller alltså till 30 juni 2022 och gör att du kan bli antagen med resultatet senast hösten 2022. Resultatet från höstens prov 2017 gäller till 31 december 2022 med sista antagning till program och kurser våren 2023. Det finns därmed ingen poäng med att vänta tills du vill bli antagen utan ju tidigare du når målresultatet desto bättre.

Mellan 1/3 och 2/3 av alla utbildningsplatser ska fördelas utifrån resultat på högskoleprovet. Behörighetskraven (vilka gymnasiekurser du måste ha läst) måste dock uppfyllas även om betygen på kurserna inte spelar någon roll.

Det är alltid ditt bästa resultat som används vid urvalet till högskolan. Det finns därför alltid en vinst med att skriva provet eftersom du bara kan förbättra dina möjligheter att bli antagen. Resultaten överförs automatiskt till antagningen, om du har svenskt personnummer, och du kan därmed söka och bli antagen till en utbildning på vårterminen med ditt resultat från höstens prov och vice versa.

Provets historia

Högskolereformen 1977 var startskottet för högskoleprovet som nu årligen skrivs av tiotusentals personer. Anledningen till att det infördes var att fler personer skulle få möjlighet till högre studier.

Fram till 1991 fick endast de som saknade formella gymnasiebetyg, var minst 25 år gamla och hade arbetat i minst fyra år använda sig av högskoleprovet för att söka till högre studier. År 1991 släpptes högskoleprovet "fritt" för att kunna användas även av dem som hade fullständiga gymnasiebetyg men ville ha en andra chans. Nu får alla skriva högskoleprovet och det finns inga krav på medborgarskap, uppehållstillstånd eller ålder. Däremot finns inte möjlighet att skriva högskoleprovet på några andra språk eftersom alla skriver samma prov.

Under många år bestod provet av fem delar (NOG, DTK, ELF, ORD och LÄS) men våren 2011 användes denna utformning av provet för sista gången. Många års diskussioner och utredningar resulterade i att ett nytt omgjort prov började användas från och med hösten 2011. Ingen av de tidigare provdelarna togs bort men antalet uppgifter ändrades. Tre nya delar adderades till provet vilket gav totalt åtta olika moment på provet i stället för de tidigare fem.

Det finns förslag på att förändra högskoleprovets betydelse och upplägg men det finns ännu inget beslut. Förslagen inkluderar att man ska förkorta provets giltighetstid till tre år, begränsa antalet provtillfällen man får skriva inom dess tre år, att man måste vara minst 19 år för att få skriva provet och att provets användning vid antagning ska förändras.

Provdelarna

Högskoleprovet består av två olika typer av block, ett kvantitativt och ett verbalt. Varje block innehåller 40 uppgifter där varje rätt svar ger 1 poäng. Det görs inga avdrag för felaktiga svar eller överhoppade uppgifter. Både det kvantitativa och det verbala blocket genomförs två gånger under dagen och de bidrar med 80 (40 + 40) poäng var till slutsumman på 160 poäng. Varje block består av fyra olika delprov med följande upplägg.

Kvantitativt block:

XYZ [Matematisk problemlösning]
12 uppgifter
Rekommenderad provtid: 12 minuter
I detta moment löses matematiska uppgifter där det finns fyra svarsalternativ. De områden som är inkluderade är aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik. Den rekommenderade medeltiden per uppgift är 1 minut.

KVA [KVAntitativa jämförelser]
10 uppgifter
Rekommenderad provtid: 10 minuter
Här ställs två kvantiteter i relation till varandra. Uppgiften består av att bestämma vilken av kvantiteterna som är störst, om de är lika stora eller om det inte går att bestämma deras relation. De fyra svarsalternativen är alltid samma. Den rekommenderade medeltiden per uppgift är 1 minut.

NOG [Kvantitativa resonemang, NOG med information]
6 uppgifter
Rekommenderad provtid: 10 minuter
Du får i den här delen svara på om det finns tillräckligt med information för att besvara frågan med en av två påståenden, med båda påståendena var för sig, med båda påståendena tillsammans eller inte alls. 6 uppgifter bör lösas på 10 minuter vilken ger en rekommenderad tid på cirka 1,5 minuter per uppgift.

DTK [Diagram, Tabeller och Kartor]
12 uppgifter
Rekommenderad provtid: 23 minuter
I denna del får du läsa av diagram, tabeller och kartor och svara på frågor om dessa. Delen består av 12 flervalsfrågor. Varje flervalsfråga har fyra svarsalternativ. Du har cirka 115 sekunder (d.v.s. nästan 2 minuter) per fråga.

Verbalt block:

ORD [ORD och begrepp]
10 uppgifter
Rekommenderad provtid: 3 minuter
Din ordkunskap sätts på prov då du ska välja en synonym eller förklaring till ett mer eller mindre komplicerat ord. Du har fem svarsalternativ till var och en av de 10 frågorna. Genomsnittstiden per uppgift är 18 sekunder.

LÄS [LÄSförståelse av svensk text]
10 uppgifter
Rekommenderad provtid: 22 minuter
Du ska här läsa svenska texter och svara på frågor. Delen består av texter som var och en har två till fyra flervalsfrågor. Genomsnittstiden per uppgift är 132 sekunder (d.v.s. 2 minuter och 12 sekunder).

MEK [MEningsKomplettering]
10 uppgifter
Rekommenderad provtid: 8 minuter
Här ges meningar där vissa ord har tagit bort. Uppgiften består sedan i att välja vilket av de fyra svarsalternativen som passar bäst in i tomrummet. Varje uppgift består av ett till tre tomrum som ska fyllas i med det bästa svarsalternativet. Du har 48 sekunder per uppgift.

ELF [Engelsk LäsFörståelse]
10 uppgifter
Rekommenderad provtid: 22 minuter
Du får i denna del läsa engelska texter av varierande längd, varefter du ska svara på flervalsfrågor. Varje fråga har fyra svarsalternativ och genomsnittstiden per uppgift är 132 sekunder (d.v.s. 2 minuter och 12 sekunder).

Poäng och normering

Varje korrekt besvarad fråga ger en råpoäng. Ett felaktigt eller utelämnat svar ger som sagt inga minuspoäng. Man tjänar alltså alltid på att gissa om man inte vet svaret.

Totalsumman på ett högskoleprov är 160 poäng som är lika fördelade mellan de kvantitativa och verbala delarna. Poängen omvandlas sedan till en normerad poäng mellan 0,00 och 2,00. Vilken poängsumma som ger vilken normerad poäng ändras lite vid varje provtillfälle, beroende på provdeltagarnas resultat, provets svårighetsgrad mm. Man strävar efter att det varje gång ska vara lika svårt som vid tidigare prov att få motsvarande resultat.

Rita och skissa

Man får rita och kladda på alla provhäftena. På LÄS- och ELF-delarna kan det vara mycket fördelaktigt att använda en överstrykningspenna medan det på DTK-delen är mycket bra att rita och skissa. Samma sak gäller för NOG-, XYZ- och KVA-delen där man tjänar på att skriva ner sina tankar och bolla kring uppgifterna. Om man har lätt för att räkna kan man skriva ekvationer till uppgifterna och om man har lätt för att visualisera kan man istället rita figurer. Testa dig fram till vilken metod som passar dig bäst och lär dig mer om metoderna i VIP-utbildningen.

Provdagens upplägg

Provdagen består av fem stycken provblock om vardera 55 minuter. De olika blocken som genomförs under en dag är:

Kvantitativ del [55 min]
XYZ (12 uppg.), KVA (10 uppg.), NOG (6 uppg.), DTK (12 uppg.)
Kvantitativ del [55 min]
XYZ (12 uppg.), KVA (10 uppg.), NOG (6 uppg.), DTK (12 uppg.)
Verbal del [55 min]
ORD (10 uppg.), LÄS (10 uppg.), MEK (10 uppg.), ELF (10 uppg.)
Verbal del [55 min]
ORD (10 uppg.), LÄS (10 uppg.), MEK (10 uppg.), ELF (10 uppg.)
Utprövningsblock [55 min]
Antingen verbal del eller kvantitativ del.

Två gånger genomförs alltså ett kvantitativt block och två gånger genomförs ett verbalt block. Ett utav de fem blocken kommer att utgöras av ett utprövningsblock. Detta block testar uppgifter till framtida prov och bidrar alltså inte med poäng till totalsumman på 160. Det är okänt för deltagarna i vilken ordning de olika blocken kommer och vilket som är utprövningsblocket. Det är därför viktigt att göra sitt bästa på samtliga block.

Mellan varje block har man en tidsbestämd rast på 15 eller 25 minuter. Efter tre block ges 65 minuters rast för lunch som ordnas av provdeltagaren själv.

Schema

Nedan följer den schemamall som används för provdagen.

08.10–08.30 Legitimationskontroll mot deltagarförteckning och placering
08.30-09.00 Introduktion 
09.00–09.55 Provpass 1 - legitimationskontroll
10.00–10.25 Rast 
10.30–11.25 Provpass 2 - legitimationskontroll
11.30–11.45 Rast 
11.50–12.45 Provpass 3 - legitimationskontroll
12.50–13.55 Lunch 
14.00–14.55 Provpass 4 - legitimationskontroll
15.00–15.15 Rast 
15.20–16.15 Provpass 5 - legitimationskontroll
16.15–16.20 Information till provdeltagare

Provdagen är ca 7 timmar och 45 minuter, varav effektiv provtid är 4 timmar och 35 minuter.

Högskoleprovet för den som är funktionshindrad

Ett anpassat högskoleprov erbjuds den som har dyslexi eller är svagt/gravt synskadad. Anpassningen innebär längre skrivtid men i övrigt är alla uppgifter desamma. Intyg bör skickas in samtidigt som du anmäler dig till provet och senast den sista anmälningsdagen. Intyget skickas till provanordnaren på den ort du har anmält dig.

Efter provet

Facit publiceras på provdagen klockan 17:00. I facit ser du också vilket block som var utprövningsblocket. Du kan överklaga svar och uppgifter inom en vecka efter provtillfället. Det är dock ovanligt att några felaktigheter slinker igenom de många kontrollfunktioner som passeras innan provdagen.

Resultatet på högskoleprovet kan du hämta på flera olika sätt ca fyra veckor efter provet. Du finner ditt resultat via en särskild resultatsida, antagning.se eller via hogskoleprov.nu.

Läs mer

Studera.nu - Det viktigaste om högskoleprovet
Studera.nu - Resultat på högskoleprovet
Studera.nu - Efter högskoleprovet
Studera.nu - Förbered dig inför högskoleprovet
Studera.nu - Högskoleprovet för dig med dyslexi
Studera.nu - Intygsgivare för dig med dyslexi
Studera.nu - Högskoleprovet för dig med synskada

Feedback eller frågor?
Intresseanmälan

Du är inte VIP-medlem. Lämna en intresseanmälan och få information helt gratis!

Dagens ord
DAMPA
fukta (kläder före pressning)
Nästa prov

21/10 - 2017 kl 8:30
26 dagar 18 timmar och 8 minuter kvar att förbereda sig på.

Sista anmälningsdag:
1/9 - 2017 kl 23:59

Utvalda forumtrådar