Nya högskoleprovet

Tre snabba fakta

Allt om områdesprov och det nya högskoleprovet

Planerna på områdesprov avslutades år 2008. Detta berodde på de stora utvecklingskostnader som regeringen inte var villig att betala, bristande intresse från de tekniska utbildningarna samt svårigheten att konstruera relevanta testskalor för vårdutbildningarna. Planerna för ett teknikprov lades ned redan i början av våren 2008. Vårdprovet användes i ett teststadie och utvärderades sedan av två professorer och efter en hearing backade de lärosäten som visat intresse p.g.a. att provet fortfarande ansågs vara i utvecklingsstadiet. Högskoleverket beslutade då att lägga ned provet i sin helhet. (1)

Det nya högskoleprovet är tänkt att bestå av två stycken block och i varje block ska det ingå tre stycken delprov. Det ena blockets delprov ska testa ordförståelse, läsning och ordkunskap där även ord testas genom att skrivas in i meningar. Det andra blocket ska handla om logisk problemlösning, tabeller, diagram, teknik och matematik. (2) Matematiken ska motsvara högst matematik A på gymnasiet. (3)

Förhoppningen är att det nya provet ska ge en bättre prognos över hur studenter kommer att klara en utbildning och att skillnaden mellan åldersgrupper ska försvinna. Tanken är att provet ska användas för samtliga utbildningar men det ska vara möjligt att fokusera på vissa delar av provet inom ramen för det alternativa urvalet. (4) Ett av målen är att man ska kunna titta på vad studenten fått för resultat på de specifika delarna och att detta skulle kunna användas av universitet och högskolor för att förfina sina urvalsprocesser. (5)



Under högskoleprovet våren 2009 fick några provdeltagare testa det prov som kan ligga till grund för kommande högskoleprov. Uppgifterna kommer att bli kortare men desto fler. Det kommer också att bli mer matte och problemlösning. Nya delar kommer bl.a. att vara meningskomplettering (MEK), kvantitativa jämförelser (KVA), analytiskt resonemang (AR) och problemlösning (XYZ). XYZ kommer att mäta kunskap inom aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik. XYZ kommer att bestå av tjugo frågor som vardera föregås av en kort text. (5) Man tittar också internationellt på hur urvalsprov genomförs samt för- och nackdelar med dessa. (5)



Besked om när det nya högskoleprovet kommer att tas i bruk har varierat och från det första beskedet om att ett nytt högskoleprov skulle tas i bruk 2009 (6) så har implementeringen skjutits upp gång på gång. Något egentligt beslut om införandet av det nya högskoleprovet har ännu inte fattats och det finns fortfarande en sannolikhet att ett nytt högskoleprov aldrig blir implementerat. Det senaste officiella mediala beskedet är att provet kommer att tas i bruk tidigast hösten 2011. (7) Detta är ytterligare ett års förskjutning jämfört med det senaste mediala beskedet. (5,8) Hösten 2011 som tidigaste tillfälle för ett nytt högskoleprov har även bekräftats av HPG-medlemmar som varit i personlig kontakt med ansvariga.

Högskoleverket har nu tagit fram ett förslag för ett nytt högskoleprov som de presenterar på sin hemsida. Universitet, högskolor, myndigheter och organisationer har bjudits in till en konferens under maj månad för att få lämna sina synpunkter på det nya upplägget. Det nya provet kommer att bestå av 160 poäng i stället för 122. Provet delas in i en verbal del och en kvantitativ del som vardera består av 80 poäng som är uppdelat på 4 delprov. Provet kommer dessutom att innehålla tre nya delprov. En del kommer att vara ett verbalt delprov som går ut på meningskomplettering = MEK. De två andra delproven kommer att vara kvantitativa och gå ut på problemlösning = XYZ och kvantitativa jämförelser = KVA. (9)

Poängfördelningen kommer att vara följande:

Kvantitativt block:
KVA = kvantitativa jämförelser 20 poäng

XYZ = problemlösning 24 poäng

NOG = kvantitativa resonemang 12 poäng

DTK = diagram, tabeller och kartor 24 poäng

Verbalt block:
LÄS = svensk läsförståelse 20 poäng
ELF = engelsk läsförståelse 20 poäng

MEK = meningskomplettering 20 poäng
ORD = ordförståelse 20 poäng

Tidsschemat för provdagen kommer ej att förändras utan kommer att genomföras i 5 block om 50 minuter. Det femte blocket används även fortsättningsvis för att pröva ut nya uppgifter. Alla gamla provdelar finns kvar men NOG och ORD reduceras i antalet poäng. DTK ökar i stället i antal poäng. LÄS fortsätter ge 20 poäng men textmängden kommer att minskas. ELF förblir intakt. De nya delproven kommer att bestå av kortare frågeformuleringar och flervalsalternativ. Även fortsättningsvis är det en normerad poäng som kommer att gälla för antagningen och denna poäng slås ihop från både den kvantitativa och verbala delen. Det kommer fortfarande finnas möjlighet till anpassade prov för personer med funktionshinder. (9)

Exempel på provuppgifter

Meningskomplettering (MEK): 

Uppgift: Att bli uppmärksammad och uppskattad för min konst är en enorm kick. Jag blir helt /…/ av det, berättar hon. Men samtidigt med glädjen över att synas i en stor tidning blev hon […] och kände sig som ett villebråd när hon gick på stan.
A autentisk – ängslig 

B nyckfull – njugg 

C uppskörtad – fientlig

D euforisk – skygg

Problemlösning (XYZ): 

Uppgift: Sidan i en kvadrat är a. Arean av kvadraten är A. Vad är sambandet mellan a och A?

A a = A^1/2

B a = A^2

C a = A/4 

D a = 4A

Kvantitativa jämförelser (KVA): 

Uppgift: En tärning kastades 11 gånger och visade följande värden: 1, 1, 2, 2, 3, 3, 3, 4, 5, 5, 6.

Kvantitet I: Typvärdet 

Kvantitet II: Medianvärdet

A I är större än II
B II är större än I
C I är lika med II 

D informationen är otillräcklig

Det nya upplägget har presenterats för högskolesektorn under maj 2010. Den största skillnaden med det nya provet blir att den verbala delen är lika stor som den kvantitativa. Nils Olsson, som ansvarar för högskoleprovet på Högskoleverket, menar att provet kommer att bli mer flexibelt än det är nu. Vissa delar av det nya provet kan eventuellt användas för antagning till vissa utbildningar. Det kan även bli så att delarna kan väga olika tungt beroende på sökt utbildning.

Innehållet i de nya provdelarna gör att matematikkunskaperna kommer att spela än större roll än i dagsläget. Det är dock fortfarande kunskaper från A-kursen i matematik som är aktuella. (10)

Högskoleverket har tagit in synpunkter på det nya provet under våren, där bland annat högskolesektorn har varit inbjudna, och målsättningen är att ta beslut under sommaren. Om allt går enligt planerna ska det nya provet användas hösten 2011. (10)

Det nya provet kommer nu att bli verklighet. Det nya provet planeras att lanseras hösten 2011 men övningsprov kommer att finnas tillgängliga någon gång under den senare delen av hösten. (11)

Högskoleprovguiden har utbildningsmaterial inför det nya högskoleprovet på gång!

Litteraturförteckning

1. Olsson, Nils. Slutrapportering för regeringsuppdraget områdesprov. Stockholm : Högskoleverket, 2008. Reg.nr 83-2225-07.

2. Matte viktigare i nya högskoleprovet. Sveriges förenade studentkårer. SFS.
3. Jällhage, Lenita. Matematiken viktigare i nya högskoleprovet. Dagens Nyheter den 26 oktober 2007.
4. Bolter, Linnea. Ett mer balanserat högskoleprov på väg. Högskoleverket. den 29 oktober 2007.
5. Eriksson, Hanna. Matten blir viktigare på högskoleprovet. NyTeknik. den 1 april 2009.
6. Olsson, Nils. Ett mer balanserat högskoleprov på väg. Nyheter & Debatt - Högskoleverket. 2007
7. Olsson, Nils. Satsa på högskoleprovet. DN Högskoleguiden den 12 mars 2010
8. Meyer, Tove. Inget nytt högskoleprov förrän 2010. Sveriges radio. den 24 oktober 2008.

9. Olsson, Nils. Konferens om framtidens högskoleprov. Högskoleverket 23 april 2010.
10. Olsson, Nils. Nytt högskoleprov på väg. Nyheter & Debatt, nr 4 den 28 maj 2010.
11. Olsson, Nils. Nytt högskoleprov lanseras nästa höst. 17 juni 2010.

Senast uppdaterad: 2010-07-01