Nya högskoleprovet

Planerna på områdesprov avslutades år 2008. Detta berodde på de stora utvecklingskostnader som regeringen inte var villig att betala, bristande intresse från de tekniska utbildningarna samt svårigheten att konstruera relevanta testskalor för vårdutbildningarna. Planerna för ett teknikprov lades ned redan i början av våren 2008. Vårdprovet användes i ett teststadie och utvärderades sedan av två professorer och efter en hearing backade de lärsoäten som visat intresse pga att provet fortfarande ansågs vara i utvecklingsstadiet. Högskoleverket beslutade då att lägga ned provet i sin helhet. (1)

Det nya högskoleprovet är tänkt att bestå av två stycken block och i varje block ska det ingå tre stycken delprov. Det ena blockets delprov ska testa ordförståelse, läsning och ordkunskap där även ord testas genom att skrivas in i meningar. Det andra blocket ska handla om logisk problemlösning, tabeller, diagram, teknik och matematik. (2) Matematiken ska motsvara högst matematik A på gymnasiet. (3)

Förhoppningen är att det nya provet ska ge en bättre prognos över hur studenter kommer att klara en utbildning och att skillnaden mellan åldersgrupper ska försvinna. Tanken är att provet ska användas för samtliga utbildningar men det ska vara möjligt att fokusera på vissa delar av provet inom ramen för det alternativa urvalet. (4) Ett av målen är att man ska kunna titta på vad studenten fått för resultat på de specifika delarna och att detta skulle kunna användas av universitet och högskolor för att förfina sina urvalsprocesser. (5)

Under högskoleprovet våren 2009 fick några provdeltagare testa det prov som kan ligga till grund för kommande högskoleprov. Uppgifterna kommer att bli kortare men desto fler. Det kommer också att bli mer matte och problemlösning. Nya delar kommer bl.a. att vara meningskomplettering (MEK), kvantitativa jämförelser (KVA), analytiskt resonemang (AR) och problemlösning (XYZ). XYZ kommer att mäta kunskap inom aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik. XYZ kommer att bestå av tjugo frågor som vardera föregås av en kort text. (5) Man tittar också internationellt på hur urvalsprov genomförs samt för- och nackdelar med dessa. (5)

Besked om när det nya högskoleprovet kommer att tas i bruk har varierat och beslut om nya högskoleprovet har ännu inte fattats. Det senaste mediala beskedet är att provet kommer att tas i bruk tidigast hösten 2010. (5,6) Enligt e-postkorrespondens har dock detta, återigen, skjutits upp till tidigast våren 2011. (7)

Litteraturförteckning

1. Olsson, Nils. Slutrapportering för regeringsuppdraget områdesprov. Stockholm : Högskoleverket, 2008. Reg.nr 83-2225-07.
2. Matte viktigare i nya högskoleprovet. Sveriges förenade studentkårer. [Online] SFS. http://www.sfs.se/sv/node/281.
3. Jällhage, Lenita. Matematiken viktigare i nya högskoleprovet. Dagens Nyheter. [Online] den 26 Oktober 2007. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=709624.
4. Bolter, Linnea. Ett mer balanserat högskoleprov på väg. Högskoleverket. [Online] den 29 Oktober 2007. http://www.hsv.se/publikationerarkiv/artiklar/2007/ettmerbalanserathogskoleprovpavag.5.531ccc7d115b3bf5a1580005378.html.
5. Eriksson, Hanna. Matten blir viktigare på högskoleprovet. NyTeknik. [Online] den 1 April 2009. [Citat: den 6 Maj 2009.] http://www.nyteknik.se/special/tekniska_hogskolor/article550019.ece.
6. Meyer, Tove. Inget nytt högskoleprov förrän 2010. Sveriges radio. [Online] den 24 Oktober 2008. http://www.sr.se/sida/Arkiv.aspx?artikel=2396158&programId=1646. 7. Högskoleprovguidens Forum. [Online] den 11 November 2009. http://www.hpguiden.se/Forums/viewtopic/t=6301/start=15.html